Studiebesök på en liten speciell arbetsplats - riksdagen

Ulrik Nilsson, vår guide, i trapphallen till östra riksdagshuset.

Riksdagens historia i korthet

Sveriges riksdag har en lång och anrik historia som sträcker sig tillbaka till medeltiden. Från början var den svenska Riksdagen uppdelad i fyra stånd: adel, präster, borgare och bönder. Under ståndsriksdagen diskuterades och beslutades viktiga frågor som påverkade hela riket. 1866 genomfördes den stora representationsreformen som avskaffade ståndsriksdagen och ersatte den med en tvåkammarriksdag. Denna modell var i bruk fram till 1971, då vi fick den enkammarriksdag vi har idag.

Byggnaderna som riksdagen använder idag, inklusive Riksbankshuset, genomgick stora ombyggnader under perioden 1980–1983 för att föra samman riksdagens och Riksbankens verksamheter i en enhetlig struktur. Riksdagen vilar idag på imponerande stenkonstruktioner, vilket vi fick möjlighet att se under vår rundtur.

Porträtt av talmän och riksdagens talmän

I riksdagens salar hänger många porträtt av tidigare talmän. En talman är riksdagens högsta representant och ansvarar för att leda riksdagens arbete. En intressant anekdot, som vi fick höra under besöket, är att det finns en teori om att samma konstnär porträtterade samtliga talmän från ståndsriksdagens tid. En av de talmän som var särskilt viktig för riksdagens utveckling under början av 1800-talet var Lars Olsson från Bohuslän, som ledde riksdagsbönderna år 1810.

De fyra stånden – adel, präster, borgare och bönder – som en gång styrde Sverige har sina egna porträtt i flera av de salar som vi besökte, och dessa porträtt har blivit en symbol för hur riksdagens arbete har utvecklats från en ståndsfördelad maktstruktur till dagens demokratiska modell.

Ingvar Carlsson.

Statsministrar och deras byster

I riksdagens korridorer och mötesrum finns byster och plaketter av några av Sveriges mest framstående statsministrar. Varje statsminister som får en byst eller plakett har privilegiet att själv välja konstnär för sitt porträtt. Fredrik Reinfeldt valde att samarbeta med samma konstnär som porträtterat fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimović, vilket visar på en modern och personlig koppling till sin tid som statsminister. Carl Bildt å andra sidan, valde Rune Rydelius för att skapa en medaljong av honom. Rydelius är känd för en modern och expressiv stil, vilket skiljer sig från den mer klassiska framställningen man ofta ser i statsmannaporträtt. Bildts val speglar hans vilja att uttrycka något unikt och samtida i sitt porträtt.

Kopplingar till Västergötland, Älvsborg och Borås

Sverige har genom historien haft många framstående politiska ledare från olika delar av landet, inklusive Västergötland, Älvsborg och Borås. En av de mest framträdande politiska figurerna från detta område var Anders Andersson (1834–1915). Han var ledamot av riksdagen från 1867 till 1908 och representerade Borås och Älvsborgs läns södra valkrets. Andersson var en stark röst för landsbygdens befolkning och småföretagare under denna period, och han blev känd som en förkämpe för böndernas och småbrukarnas intressen. Han var en del av Lantmannapartiet, som samlade bönder och andra landsbygdsrepresentanter i riksdagen.

En annan person med koppling till Västergötland är den tidigare riksdagsmannen Bo Lundgren, som haft en betydande inverkan på svensk politik som partiledare för Moderata samlingspartiet. Ulrik Nilsson, som vi träffade under vårt besök, är också en framstående politisk ledare från Borås med ett starkt engagemang i lokalpolitiken.

Konst och utsmyckningar i riksdagen

Under vårt besök fick vi också uppleva flera betydande konstverk i riksdagens salar och korridorer. Bland de mest imponerande verken var väven "Minnet av ett landskap" av Elisabet Hasselberg Olsson, som hänger bakom talmannens bord i plenisalen. Väven består av 200 olika grå nyanser och är vävd med handfärgat lin från alla Sveriges landskap. Den är 5,4 kvadratmeter stor och skapades hos Handarbetets Vänner, vilket gör den till ett unikt hantverk som binder samman Sveriges natur och kultur.

Plenisalen är också omsluten av traditionellt utformade vapensköldar. I kammaren finns nu symboler för alla delar av Sverige, som ett komplement till de nationella symbolerna såsom flaggan och riksvapnet. Dessa dekorativa element förstärker riksdagens roll som hela rikets samlande plats och speglar Sveriges historiska och geografiska mångfald.

En särskild höjdpunkt under besöket var att se Raoul Wallenbergs guldmedalj från den amerikanska kongressen. Medaljen är en av de högsta hedersbetygelserna som kan tilldelas av USA och symboliserar hans modiga insatser under andra världskriget, där han räddade tusentals judiska liv i Ungern. Medaljen representerar inte bara hans arv utan också Sveriges djupa engagemang för mänskliga rättigheter och humanitära insatser.

Finansutskottets sammanträdesrum.

Besök i kvinnorummet, finansutskottets arbetsrum och äldre kamrar

Under vårt besök fick vi även möjlighet att utforska det så kallade kvinnorummet, ett rum som hyllar framstående kvinnliga politiker i Sveriges historia. Här lyfts bland annat pionjären Kerstin Hesselgren fram, som var den första kvinnan att väljas in i riksdagens första kammare 1922. Hon var en viktig förespråkare för kvinnors rättigheter och social reform, och hennes arv lever vidare genom denna symboliska hyllning i Riksdagens lokaler.

Kvinnorummet är även dekorerat med konstverk av Siri Derkert, en av Sveriges mest framstående modernistiska konstnärer och en stark röst för kvinnors rättigheter och fredsfrågor. Derkerts konst är känd för sitt sociala engagemang och sitt arbete för jämlikhet. Hennes verk i kvinnorummet inkluderar skisser och motiv som uppmärksammar de insatser som kvinnor gjort för samhället, och hennes inflytande är tydligt i detta rum som lyfter fram viktiga kvinnliga politiker och aktivister.

Vi besökte också finansutskottets arbetsrum, där viktiga ekonomiska beslut fattas som påverkar hela landets budget och finanser. Det var en intressant inblick i hur det dagliga arbetet i riksdagen bedrivs och hur olika utskott hanterar specifika frågor.

Slutligen besökte vi de äldre kamrarna, där riksdagen en gång var uppdelad i två kammare innan 1971 års reform. Dessa kamrar ger en tydlig historisk förankring till hur riksdagens arbete såg ut tidigare, och besöket gav en känsla av kontinuitet mellan dåtidens och dagens riksdagsarbete.

En praktisk och vacker detalj – kapprummet

Under rundturen fick vi också en inblick i en vacker och praktisk detalj – kapprummet. Här hade varje riksdagsledamot sin egen plats med namn, och ett fiffigt sätt att se om en ledamot var på plats var att titta efter om deras hatt hängde där. Det fanns även gott om plats för galoscher och paraplyer, och rummet var utrustat med vattenavrinning som ledde till avloppet för att hålla området torrt och rent. Detta kapprum är både funktionellt och charmigt och visar på en genomtänkt praktisk lösning för riksdagsledamöterna.

Tack och slutord

Som representant för Rotary Borås vill jag uttrycka min stora tacksamhet för att ha fått vara med om denna fascinerande och lärorika rundtur i Riksdagen. Jag är mycket glad för min fina penna och vill också tacka för förtroendet att få sammanställa detta referat. Vid en framtida bildvisning är jag säker på att Ulrik Nilsson mer än gärna berättar allt igen – med samma entusiasm och kunnighet.

Minna Engström Heino, Rotary Borås